Centrum för forsknings- & bioetik (CRB)

Ansvarsfull riskkommunikation

Det pratas mycket om att ta ansvar. Men det är inte alltid tydligt vad politiker, journalister och forskare menar med det. Jessica Nihlén Fahlquist har forskat om ansvarsfull riskkommunikation och publicerat artiklar om allt från kärnkraft till amning. Under läsåret 2014/2015 tar hon sig an etikutbildningen för studenter i teknik och naturvetenskap. 

Jessica Nihlén FahlquistJessica Nihlén Fahlquist vikarierar som lektor i medicinsk etik på Centrum för forsknings- & bioetik (CRB). Enligt henne är det inte alltid så lätt att lista ut vad folk menar när de pratar om att vara ansvarsfull och att ta ansvar. Hon är intresserad av både tekniska och medicinska risker och hur de förhåller sig till ett moraliskt ansvarstagande.

Enligt Jessica Nihlén Fahlquist tänker vi ofta att syftet med riskinformation är att vara effektiv. Men det räcker inte. Den behöver också ha etisk legitimitet.

Ett exempel hon tar upp är informationen gravida och nyförlösta mammor får i hälso- och sjukvården. I sin forskning har Jessica Nihlén Fahlquist visat att normerna kring barnafödande och reproduktion leder till att kvinnor som har svårt att amma känner sig otillräckliga och som dåliga mammor. Och i förlängningen som otillräckliga kvinnor. Det är inte etiskt försvarbart säger hon.

Enligt Jessica Nihlén Fahlquist är amningsinformation en bra illustration av ett mer generellt behov av etiska hänsyn i riskkommunikation. Informationen som kvinnor får från sjukvårdspersonal är väldigt normativ och berättar om vad som är bra och naturligt för våra barn. Men det handlar också om vad det innebär att vara en bra mamma. Kvinnor som föder barn förväntas utstå smärta och vara självuppoffrande. Och sätta barnets behov före sina egna genom att göra bra val: vaginal förlossning istället för kejsarsnitt, amning framför flaskmatning och gärna föda utan smärtlindring. Men ett barn behöver föräldrar som mår bra och känner sig tillräckliga. Det leder till att kvinnor upplever att de inte kan fatta egna beslut omkring barnafödande och reproduktion.

- I min forskning har jag sett att kvinnor känner sig deprimerade. De känner sig misslyckade som mammor och har starka skuld och skamkänslor när de inte lever upp till normen. Jag tycker inte att det är etiskt försvarbart, säger Jessica Nihlén Fahlquist. 

Jessica Nihlén Fahlquist publicerat flera vetenskapliga artiklar om teknik, ingenjörsrollen och etik. Under 2014/2015 håller hon på att utveckla strukturerad etikutbildning för studenter i teknik och naturvetenskap. Målet är såklart att framtidens ingenjörer och naturvetare blir etiskt ansvarfulla när de går ut i yrkeslivet. Hon har arbetat för att föra in etikutbildning både på grundutbildningen och masternivå. Hon anser att studenterna ska ha reflekterat över sin professionella roll och sitt ansvar när de tar ut sin examen. Och hon vill att alla som examineras ska kunna göra ordentliga etiska analyser av vad de gör som yrkesverksamma.

- Jag vill bidra till att ändra bilden av ingenjören som någon som bara sysslar med teknik. Jag ser framför mig ingenjörer som ser sig själva som en yrkeskår som bidrar till ett bra och hållbart samhälle. Kanske är det lite mycket att ropa efter i det här projektet, men jag är nöjd med att ta ett steg i taget, säger Jessica Nihlén Fahlquist.

Om Jessica Nihlén Fahlquist

Jessica Nihlén Fahlquist undervisar etik för medicinare, ingenjörer, biologer och andra naturvetare.

Hon disputerade vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och har gjort två postdocs vid tekniska universitetet i Delft, Nederländerna. Den första handlade om moraliskt ansvarstagande i FoU-nätverk. Den andra postdocen har fokus på moraliska känslor och riskpolitik. Det projektet avslutas i juni 2015. 

Jessica Nihlén Fahlquist har deltagit i den svenska samhällsdebatten om amning, men också debatterat ingenjörers moraliska ansvar. Hon har publicerat flera vetenskapliga artiklar om riskkommunikation om kärnkraft.

Josepine Fernow 2014-12-15