Coronapandemin väcker svåra etiska frågor
2020-05-14
Under coronapandemin ställs många etiska frågor på sin spets. Hur ska vården prioritera bland svårt sjuka patienter? Och hur mycket ska individers rättigheter begränsas? Det handlar om olika etiska perspektiv, menar Anna T Höglund och Jessica Nihlén Fahlquist, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik i Uppsala.
Nyligen tog Socialstyrelsen fram nya riktlinjer för etiska prioriteringar inom vården, som ska användas om covid 19-patienterna blir så många att intensivvårdsplatserna inte räcker till.

inom vården.
– Sjukvården måste alltid göra prioriteringar men det blir förstås extra utsatt i en sådan här extraordinär situation, säger Anna T. Höglund, docent i etik och universitetslektor i vårdetik, som forskar om etiska prioriteringar inom vården.
Det finns tidigare riktlinjer från 1997 som bygger på tre principer. Den första är människovärdesprincipen – att alla människor har samma värde och därför lika rättigheter – vilket också speglas i hälso- och sjukvårdslagen.
– Den säger inget om hur man ska prioritera, men däremot att man inte ska prioritera efter social ställning, kön, etnicitet och inte enbart på grund av hög eller låg kronologisk ålder. Man får heller inte prioritera bort någon på grund av att man själv förvållat sin sjukdom, säger Anna T Höglund.
Störst behov ges företräde
Den andra principen är behovs- och solidaritetsprincipen. Den som har störst behov av vård ska ges företräde och den som inte har så stora behov ska solidariskt vänta. Här ingår också att särskilt se till dem som är svaga i samhället och inte kan göra sin röst hörda. Den tredje principen handlar om att göra kostnadseffektiva prioriteringar och att vårdens resurser ska användas där de gör mest nytta.
I samband med coronapandemin fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer som skulle gälla i just den här situationen. De tillsatte en expertgrupp med filosofer, medicinskt kunniga specialister och Statens medicinsk-etiska råd kopplades också in.
– De nya riktlinjerna utgår fortfarande från de tre gällande principerna, men man vill förtydliga och vara till hjälp för dem som ska fatta de här svåra besluten. Det man har lagt till är tre ganska tydliga prioriteringsgrupper, säger Anna T Höglund.
Olika prioriteringsgrupper
Den första gruppen, som ska prioriteras högst, är personer med svår sjukdom och en förväntad överlevnad på mer än tolv månader. Grupp två är personer med allvarlig sjukdom och förväntad överlevnad på 6–12 månader, kanske på grund av en underliggande sjukdom. Den tredje gruppen, som ska prioriteras lägst, har låg sannolikhet för överlevnad.
– Om det inte kommer att finnas intensivvårdsplatser till alla som behöver det, vill man gå efter vem som har störst chans till överlevnad. Det är ett slags kostnadseffektivt tänkande, säger Anna T Höglund.
Det här är ett stöd för den som ska fatta beslut, men hur gör man om man har tio personer som tillhör grupp ett och det bara finns fem platser?
– Då säger riktlinjerna att man får gå efter biologisk ålder. Det är inte kronologisk ålder, utan man ska väga in hur mycket kroppen och organen klarar av. En 70-åring kan vara biologiskt yngre än en 75-åring eller 80-åring.
Behandling som kan göra nytta
Det här går inte i linje med människovärdesprincipen, menar Anna T Höglund, men det är i linje med kostnadseffektivitetsprincipen. Man sätter inte in en behandling om man inte vet att den verkligen kan göra nytta, konstaterar hon.
– När det finns gott om resurser kan man göra insatser även när man är osäker på hur det ska gå, men när det finns så begränsade resurser som nu blir det en annan situation, då måste vi verkligen prioritera vem som ska få de här platserna.
Finns det förståelse för det här hos patienter och anhöriga?
– I riktlinjerna skriver man att när de här besluten fattas så ska det ske i samråd med patient och närstående. Det finns en önskan att det ska vara en öppenhet i de här besluten. Man har ansträngt sig att göra riktlinjerna kända, så att medborgarna vet på vilka grunder de här besluten fattas.
Riskkommunikation med etiska aspekter

riskkommunikation och folkhälsoetik.
Jessica Nihlén Fahlquist är universitetslektor i biomedicinsk etik och forskar om etiska perspektiv på riskkommunikation och om folkhälsoetik. Hon är nöjd med riskkommunikationen under coronaviruspandemin, eftersom den också lyfter etiska aspekter.
– Det har kommit fram att det handlar om etiska värderingar och värden. Det handlar om sårbara individers rätt att inte skadas och det har varit fokus på individens ansvar. Det har kommit fram att man behöver ställa rätten att inte skadas mot människors rätt att välja och bestämma själva över sin livsstil.
Coronapandemin ställer de folkhälsoetiska frågorna på sin spets, menar hon.
– Folkhälsa bygger ganska mycket på vad etikerna kallar ett utilitaristiskt perspektiv att det är den totala lyckan, och i det här fallet den totala hälsan, som ska maximeras. Samtidigt har man perspektivet att det handlar om människors rättigheter, i det här fallet att inte skadas.
Avvägning mellan olika rättigheter
Folkhälsa är till stor del en avvägning mellan den kollektiva hälsan och individers rättigheter och värderingar.
– Man måste balansera å ena sidan människors rätt att välja själva, åka till Alperna, röra sig utomhus, gå på affären fast man är sjuttio eller vad det nu kan vara och å andra sidan de här sårbara individernas rätt att inte skadas. Man kan höra i riskkommunikationen från regeringen och myndigheterna att man faktiskt balanserar de här värdena mot varandra.
Anna Höglund tillägger att det finns kopplingar till de etiska riktlinjerna inom vården.
– När man uppmanar människor att ta sitt eget ansvar så handlar det mycket om att spara på våra gemensamma resurser, så vi inte behöver göra de här riktigt svåra etiska prioriteringarna. Så de här två frågorna hänger verkligen samman.
Individperspektiv och folkhälsoperspektiv
När man tar fram riktlinjer för prioriteringar blir det ur ett individperspektiv och inte ett folkhälsoperspektiv, men i grund och botten så handlar prioriteringsfrågor om hela samhällets bästa, menar Anna T Höglund och Jessica Nihlén Fahlquist lägger till:
– Det intressanta är att det är två olika argument, det ena är att vi ska spara på samhällets resurser, den kollektiva nyttan, och det andra är att vi ska skydda sårbara individer för att alla individer har en rätt att inte skadas. Det hänger ihop men det är två olika argument som samverkar här.
Centrum för forsknings- och bioetik är ett universitetsövergripande centrum, som undervisar i etik, framför allt forskningsetik, inom alla tre vetenskapsområden vid Uppsala universitet. Centret är placerat vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och har arbetat nära vården ända sedan starten för tjugo år sedan.
Etikronder och diskussioner
De har till exempel gjort etikronder på Akademiska sjukhuset, varit rådgivare till personalen i svåra etiska frågor och haft etikdiskussioner ute i verksamheten.
– I samarbete med dem som jobbar i vården fångar vi upp frågor som är viktiga att forska om i kliniskt förankrad forskning. Vi har försökt att fånga upp frågor som är relevanta för personalen. Vad är det för svåra ställningstaganden de ställs inför? säger Anna T Höglund.
Hennes egen forskning om etiska prioriteringar inom vården är ett exempel, som blivit än mer aktuell i samband med de nya riktlinjerna för covid-19.
– Det här är väldigt svåra beslut att fatta för hälso- och sjukvårdspersonal och det finns risk för etiskt betingad stress. Då kan det vara viktigt att ha möjlighet till debriefing, kanske etikdiskussioner eller uppföljning av något slag. Det är en sådan forskningsfråga som vi har fångat upp när vi har jobbat nära de som är verksamma inom hälso- och sjukvården.
Träna svåra etiska beslut
Jessica Nihlén Fahlquist har ansvar för etikundervisningen på läkarprogrammet, och ser att utbildningen har en viktig roll i att träna blivande sjuksköterskor och läkare på svåra etiska beslut.
– Om studenterna på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna diskuterar fall i lugn och ro så övar de upp en förmåga att kunna analysera och se de etiska frågorna som förhoppningsvis hjälper dem i de här svåra besluten som de måste fatta.
Annica Hulth
Mer nyheter från CRB
-
EU-projektet Neurotwin ska ta fram ny behandling mot Alzheimers sjukdom
Personliga hjärnmodeller kan ge nya neurovetenskapliga insikter, minska osäkerheten i diagnoser och lägga grunden för behanlingsgenombrott. Det är vad projektet Neurotwin hoppas bidra till. Genom att förena elektromagnetism och fysik ska de bidra till ny behandling av Alzheimers sjukdom. Manuel Guerrero och Kathinka Evers, båda verksamma vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- och bioetik, ansvarar för det neuroetiska och filosofiska arbetet i projektet.
-
Ingen data, ingen policy: Nytt projekt ska öka jämställdheten i 7 europeiska forskningsorganisationer
Ett nytt europeiskt projekt lägger grunden för strukturella förändringar som krävs för att öka jämställdheten forskningsmiljöer. MINDtheGEPs, där GEP står för jämställdhetsplaner, kommer under fyra år att skapa god praxis och identifiera åtgärder som minskar klyftorna mellan män och kvinnor på sju universitet och privata forskningsinstitut i Europa. Tillsammans med förlaget Elsevier bidrar Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) med expertis inom forskningskommunikation.
-
Season's Greetings from CRB
2020 blev inte alls som vi hade förväntat oss. Vi är glada att ha kunnat bidra med vårt kunnande i att informera diskussionen om vacciner och prioriteringar i vården. Nu ser vi fram mot nya projekt, publikationer, nya samarbeten och ett gott nytt 2021! Vi hoppas ockås att du vill hålla kontakten med oss genom Etikbloggen!
-
Pandemi – beslutsfattande, kommunikation & vaccination: Vi ses på Smers etikdag 2020!
Etiska vägval genomsyrar såväl beredskapen inför en pandemi som kampen mot smittan. Smer, Statens medicinsk-etiska råd, ordnar en digital etikdag 2020. I år består den av tre webbinarier, all med pandemi som genomgående tema. Vår Jessica Nihlén Fahlquist kommer att delta i sessionen om vaccin mot Covid-19.
-
Kommunicera om genetisk risk: etiska, sociala & psykologiska frågor
Medicinsk forskning hittar hela tiden nya sätt att identifiera genetiska variationer och att länka dem till sjukdomar och läkemedelsbehandlingar. Mängden information som forskningen producerar bara ökar, men det finns fortfarande frågetecken kring hur den här informationen ska hanteras. Forskarna som deltog i Mind the Risk-projektet som koordinerades från Centrum för forsknings- & bioetik har publicerat sina fynd i en antologi om genetisk riskkommunikation.
-
Akademisk integritet i fyra webbinarier!
Centrum för forsknings- och bioetik står som värd för fyra lunchwebbinarier tillsammans med European Network for Academic Integrity (ENAI) under den europeiska veckan för akademisk integritet 19-23 oktober! Vi ordnar ett webbinarium för varje arbetsdag under vecka 48, utom onsdagen (21 oktober) när vi hoppas att man vill fira Global Ethics Day på sin lokala institution.
-
Ett nytt sätt att skräddarsy behandling av akut myeloisk leukemi
Med hjälp av biomedicinska analyser, en ny algoritm samt patienters preferenser kommer forskare i Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Finland och Sverige att under 3 års tid utveckla nya behandlingar för akut myologisk leukemi, en typ av cancer där personlig behandling inte tidigare har funnits tillgänglig.
-
Våra kulturbundna hjärnor
Våra hjärnor påverkas av våra sociala och kulturella miljö. De kulturella avtryck som förvaras i hjärnan styr utvecklingen av den. Vår omgivning lämnar viktiga spår. Men kan vi göra ett bättre jobb? I en ny publikation diskuterar Kathinka Evers om vi kan vara 'epigenetiskt proaktiva' och anpassa sociala strukturer för att gynna hjärnans utveckling.
-
Kan tid och rum vara länken mellan hjärnan och sinnet?
Ett av naturens sista vetenskapliga mysterier är frågan om hur neural aktivitet förvandlas till mental aktivitet. Hittills har forskare främst undersökt hur hjärnan beter sig i vissa situationer, under kortare tid. Nu föreslår Georg Northoff, Soren Wainio-Theberge och Kathinka Evers att det som saknas är en djupare förståelse av hjärnans aktivitet i rum och tid under längre perioder.
-
Skynda långsamt mot coronavaccinet
Ett sprillans nytt virus, första pandemin i modern tid och det första vaccinet väntas vara godkänt i januari eller februari 2021. Det har gått ett år. Kan de ens gå så fort? Och vad kan konsekvenserna bli om vi inte skyndar tillräckligt långsamt? Jessica Nihlén Fahlquist intervjuas i Sveriges Radios Vetenskapsradion På djupet.
-
Forskare behöver allmänhetens förtroende för att kunna dela genomisk data
Genetisk forskning bygger på att grupper kan dela data med varandra, både nationellt och internationellt. I dagarna publicerades den hittills största studien av allmänhetens inställning till forskningen och att dela genetisk information i American Journal of Human Genetics. Ifall allmänheten saknar förtroende för vem forskarna delar data med kan det få konsekvenser for genetisk forskning. Mindre än hälften av de som besvarat enkäten säger att de vill dela sin genetiska information för att användas i mer än ett syfte. Det skickar ett tydligt budskap till forskarna att börja bygga förtroende hos allmänheten.
-
Tilliten till vaccin kan skadas av det ryska utspelet
Bristande transparens i forskningen kring det ryska vaccinet mot Covid-19 kan påverka tilliten till myndigheter och vaccin. Men det ryska vaccinet väcker också andra frågor, som hur man egentligen bör förhålla sig till forskning från mindre demokratiska länder?
-
Att arbeta och leva under Coronakrisen: råd från Human Brain Project
Coronapandemin har förändrat hur vi jobbar och lever. Mycket av både jobbet och livet har flyttat ut på internet. Hur ser vi till att digitalt arbete blir framgångsrikt och en värdefull upplevelse?
-
Coronapandemin väcker svåra etiska frågor
Under coronapandemin ställs många etiska frågor på sin spets. Hur ska vården prioritera bland svårt sjuka patienter? Och hur mycket ska individers rättigheter begränsas? Det handlar om olika etiska perspektiv, menar Anna T Höglund och Jessica Nihlén Fahlquist, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik i Uppsala.
-
Inte bättre cancerbehandling i läkemedelsstudier
Många tror att cancerpatienter som deltar i läkemedelsstudier får bättre behandling än andra. En ny studie ledd av forskare på Uppsala universitet visar att så inte är fallet. Det inte går inte bättre för cancerpatienter bara för att de deltar i en läkemedelsstudie.
-
Vad kan man kräva av läkare i corona-tider?
Läkare har ett ansvar att värna patientens autonomi, att inte skada, att fördela resurser rättvist och att göra gott. Men vad de här etiska principerna betyder i praktiken är något som läkare tolkar olika. För vem är det man ska göra gott, till exempel. Är det för patienten, en patientgrupp, eller för hela samhället? Med begränsade resurser och stora behov ställs de här frågorna på sin spets. Och ibland orsakar de konflikt mellan läkare.
-
Forskarpodd: Etiska vägval i en pandemi
Under coronapandemin ställs många etiska frågor på sin spets. Hur ska vården prioritera bland svårt sjuka patienter om det blir brist på intensivvårdsplatser? Och hur mycket ska individers rättigheter begränsas, för att skydda de mest sårbara från smittspridning? I avsnitt 47 av Uppsala universitets "Forskarpodden" pratar vi om folkhälsoetik med Anna T Höglund och Jessica Nihlén Fahlquist.
-
Vad ska vi äta? Ett etiskt ramverk för välgrundade matval
Det är svårt att vara en etiskt medveten konsument idag. Dels på grund av att det är så många aspekter att ta hänsyn till och dels för att det är svårt att få fram tillräcklig och tillförlitlig information att grunda sina matval på. Men det innebär inte att det är meningslöst att fundera över vad som är rätt och gott i relation till matetiska konflikter. Anna T. Höglund utforskar etiska matval i en ny publikation.
-
För snabba förändringar i förlossningsrutiner efter Swepis-studien?
Kommunikationen av preliminära och nypublicerade forskningsresultat har lett till att Region Dalarna och Region Uppland ändrat sina rutiner och börjat erbjuda kvinnor induktion efter 41 veckor. Nu kommer kritik från utomstående forskare, som menar att forskningen bör granskas i sin helhet innan slutsatser dras och rutiner ändras.
-
Vårdens styrning och etik fokus på Etikdagen 2019
Styrning och etik var temat för Statens medicin-etiska råds etikdag 2019. Bland annat ställdes frågan: Vilken etisk kompetens behöver vårdens beslutsfattare? Anna T. Höglund, docent i etik och lektor i vårdetik vid Centrum för forsknings- & bioetik, var på plats. Hon presenterade tillsammans med Erika Falkenström på ämnet ”Etik i policy och styrningspraktik: Vilken etisk kompetens behöver vårdens beslutsfattare?”.
-
Hur är medvetandet kopplat till hjärnan?
Oavsett om vi är medvetna eller inte, hjärnan fungerar på samma sätt ändå. Nu när vi vet detta, hur ska vi då förhålla oss till medvetslösa patienter? Vad betyder det egentligen att vara ”vid medvetande”? Och hur är vårt medvetande kopplat till vår fysiska hjärna?
-
Äggdonation för genredigering av embryon utsätter kvinnor för hälsorisker
Dagens metoder för genredigering möjliggör precis modifikation av DNA och skulle kunna användas för att korrigera gener som orsakar sjukdom. Många studier behövs för att utvärdera om genredigering av embryon är en säker och effektiv metod. För att kunna utföra dessa studier behövs många embryon. Och då behövs många äggdonatorer. CRB:s Emilia Niemiec och Heidi Howard belyser hälsoriskerna som kvinnor utsätts för i samband med äggdonation för det här syftet i en korrespondens till tidskriften Nature.
-
Att välja mat väcker etiska frågor
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etiska kompetens inom det här området.
-
Fuskande studenter: Det finns en naivitet på svenska universitet och högskolor
SVT nyheter skriver att enkäter visar att svenska studenter använder kommersiella spökskrivningstjänster i mindre utsträckning än studenter i andra länder. Samtidigt ökar antalet engelskspråkiga kurser vid svenska högskolor och universitet, vilket i sig kan öka frestelsen. – Det finns en naivitet i Sverige, säger Sonja Bjelobaba, forskare vid Uppsala universitet, som också är associerad till universitetets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB).
-
Framtidens AI-etik
Det är svårt att förutse konsekvenserna av att utveckla och använda ny teknik. Myndigheter och organisationer sliter med att utvärdera etiken, juridiken kring tekniken. Och vilka konsekvenser den kan få för mänskliga rättigheter. Vi använder IT-system i forskning, inom industrin och i våra hem. Just nu arbetar tre europeiska forskningsprojekt med att utveckla verktyg och rekommendationer för att hantera de här frågorna: SIENNA, SHERPA och PANELFIT.
-
Första europeiska biobanken för forskning kring bröstmjölk och läkemedel
Nu startar ett stort europeiskt forskningsprojekt som ska fylla kunskapsluckor omkring läkemedelsbehandling av gravida och ammande kvinnor. För att kunna utvärdera effekten av läkemedel under graviditet och amning kommer Uppsala biobank att lagra insamlad bröstmjölk och blodprover från gravida och ammande kvinnor som står på olika läkemedel. Proverna kommer från kvinnor runt om i Europa. Dessutom kommer läkemedelsplattformen UDOPP vid SciLifeLab i Uppsala att utveckla metoderna och tekniken för att analysera läkemedelsrester i blod och bröstmjölk.
-
Test för ärftliga sjukdomar inför graviditet väcker etiska frågor
Allmän screening för genetiska sjukdomar kan ge par som vill skaffa barn fler valmöjligheter. Men det skulle också hota vårdens grundläggande värden om människosyn och solidaritet, det skriver Amal Matar i sin avhandling. Nu har hon intervjuats av Dagens Nyheter (DN).
-
Sjuksköterskor och läkare har olika syn på HLR-beslut
Att komma in till en patient som har fått hjärtstopp och inte veta om det finns ett ställningstagande till hjärt-lungräddning är inget man vill uppleva som sjuksköterska. Ändå händer det. Mona Pettersson spenderade 8 år på att forska om just detta. I processen intervjuade hon både sjuksköterskor och läkare. Det visade sig att etiska konflikter om HLR-beslut är vanligare än hon trodde.
-
Övervakad av mamma och pappa
Hör Jessica Nihlén Fahlquist, universitetslektor i biomedicinsk etik vid Centrum för forsknings- och bioetik, pratar om risker och etik, både inom teknik och inom folkhälsa, i Utbildningsradions (UR) ”Barnaministeriet”.
-
Vad ska vi äta? Om mat och etik
I Anna T. Höglunds bok »Vad ska vi äta?« aktualiseras de stora frågorna om produktion och konsumtion av mat. Att den mat vi äter påverkar klimatet, liksom djurhanteringen och att den har ett direkt samband med vår hälsa påminns vi dagligen om.
-
SCAPIS-deltagare har svårt att tillgodogöra sig testresultaten
Åsa Grauman, doktorand vid Centrum för forsknings- och bioetik, har frågat deltagare i den stora SCAPIS-studien hur de upplever testresultatende fick efter att ha deltagit i studien. De värdesätter undersökningarna, men identifierar brister i kommunikationen av testresultaten.
-
Den svenska allmänheten och antibiotikaresistens
Bakterier som kan motstå effekterna av antibiotika är ett av dagens största hot mot den globala hälsan. CRBs Mirko Ancillotti forskar om hur medveten allmänheten är om det här hotet.
-
Etiska problem med genetisk screening inför graviditet
Ska den offentliga sjukvården ge par möjlighet till utökad screening för genetiska sjukdomar redan innan de bestämmer sig för att skaffa barn? Ett sådant screeningprogram skulle kanske ge oss fler reproduktiva valmöjligheter och en större känsla av självbestämmande. I den andra vågskålen ligger etiska värden, visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
-
Etikrapportörprogrammet i Human Brain Project
CRB:s Manuel Guerrero är ansvarig för Human Brain Projects program för etikrapportering. Läs om hur programmet skapar kommunikationslänkar inom projektet för att nå och bibehålla projektets målsättningar inom ansvarsfull forskning och innovation (Responsible Research and Innovation).
-
Patienters syn på att inkluderas i beslut om läkemedel
Det finns ett ökat intresse bland patienter, läkare, myndigheter och läkemedelsföretag att inkludera patienternas syn på beslut om läkemedel och läkemedelsutveckling. Patienters inflytande kan bli större genom så kallade preferensstudier. Reumatikerförbundet har intervjuat CRB:s Karin Scölin Bywall, som forskar om patientprefenser.
-
Forskning - på gott och ont?
Hur säkrar vi en ansvarsfull forskning och forskningsetik? Hur minimerar vi risken för att forskningsresultat används till fel ändamål eller hamnar i orätta händer? Och vem bär ansvar för forskningens resultat. CRB fanns representerat vid FORMAS frukostseminarium om forskningsetik.
-
Den svåra etiken vid beslut om att inte ge HLR
Om en svårt sjuk patient inte är hjälpt av hjärt-lungräddning vid hjärtstopp ska det finnas ett väl dokumenterat beslut om att inte återuppliva. Men beslutet tas ibland alltför sent, är otydligt eller inte tillräckligt väl kommunicerat. Och mitt i detta står sjuksköterskan och ska snabbt tolka situationen. Mona Pettersson beskriver i sin avhandling den svåra etiken vid beslut om Ej HLR inom hematologi och cancervård.
-
Patienters syn på att inkluderas i beslut om läkemedel
Det finns ett ökat intresse för att samla in åsikter från en större grupp av patienter utöver de bidrag som lämnas av enskilda patientrepresentanter inom läkemedelsutveckling. Det kan göras med hjälp av ”preferensstudier”. De gör det möjligt för beslutsfattare och forskare att ta reda på hur en grupp patienter väger fördelar och nackdelar med läkemedel mot varandra. Men vad tycker patienterna om den här utvecklingen?
-
Neurovetenskapliga rön om drogberoende väcker etiska frågor
En artikel om neurovetenskapen kring drogberoende väcker frågor om etiken och policy kring beroende. Enligt författarna, som ingår i Human Brain Projects filosofi- och neuroetikgrupp så bidrar både ekonomiska och sociala faktorer till hur stor risken är för en individ att blir beroende.
-
Beslut om att inte återuppliva: Sjuksköterskors och läkares perspektiv
I samband med beslut att inte återuppliva patienter som får hjärtstillestånd uppkommer ofta etiska frågeställningar. Sjuksköterskor och läkares olika perspektiv står ibland i konflikt, och det kan leda till frustration. I en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet har Mona Pettersson undersökt de kliniska och etiska perspektiven på ”Ej HLR-beslut” inom cancervården.
-
Article on gene editing one of the most cited in European Journal of Human Genetics
A paper by CRB researcher Heidi C. Howard et al. on points and questions to consider for a responsible way forward for gene editing in humans is listed as one of the most cited and shared articles published in European Journal of Human Genetics between 2016-2017.
-
Biobank Sverige öppnar helpdesk för biobanksetik och juridik
Den 29 oktober lanseras Biobank Sveriges ELSI Helpdesk. Supporttjänsten erbjuder rådgivning och information om etiska, legala och sociala frågor som kan uppstå när man samlar in, hanterar och forskar på humana prov.
-
Bristfällig information till cancerpatienter
Cancerpatienter som söker information på internet om tidiga experimentella studier, riskerar att få dålig och ibland felaktig information – och det på officiella webbsidor som ska kunna informera om aktuella prövningar. Det här kan få konsekvenser för patienterna, visar en ny studie från Uppsala universitet.
-
Genetisk risk: Ska forskare berätta?
Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Ja, skulle många säga, om informationen är till nytta för deltagarna. Men hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.
-
Överföring av personuppgifter mellan EU och länder i Afrika
Trots att den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) ger utrymme för att dela data mellan EU och tredje land är det svår att hitta sätt som fungerar för att föra personuppgifter mellan EUs medlemsstater och Afrikanska länder. De vägar som är öppna bygger på tillämpning av EU-regler som innebär att möjligheterna till översyn är begränsade. I sin tur leder det till risker för människors integritet.
-
Etisk kompetens och Ej HLR-beslut
Inom cancervården är det vanligt med beslut om att inte återuppliva patienter med hjälp av hjärt-lungräddning. De sjuksköterskor och läkare som deltar i beslutsprocessen står inför etiska dilemman. För att agera med patientens bästa i åtanke behöver de lita på sina etiska omdömen. Då behöver de etisk kompetens.
-
RRI och filosofi i Human Brain Project
Forskning och vetenskap väcker många etiska, juridiska och sociala frågor. Ansvarsfull forskning och innovation (Responsible research and innovation, RRI) har blivit ett viktigt etiskt och politiskt tema för Europeiska kommissionen. En ny publikation från forskare i Human Brain Project föreslår att filosofisk reflektion kan komplettera RRI-metoder genom att tillföra ontologiska och epistemologiska perspektiv på forskning och vetenskap.
-
Boksläpp: På spaning efter etik inom hälso- och sjukvård
Politiker, tjänstemän och vårdgivarnas direktörer har ett stort inflytande över hälso- och sjukvårdens villkor och möjligheter att fungera i praktiken. Hur ser de på sitt etiska ansvar? Och vilken etisk kompetens behövs för ledning och styrning av vården på landstingsnivå? Erika Falkenström och Anna T Höglund behandlar frågorna i "På spaning efter etik".
-
Självkörande bilar – hur säkert är säkert nog?
Jessica Nihlén Fahlquist, universitetslektor i biomedicinsk etik vid CRB, efterlyser en etisk genomlysning av de olycksscenarier bilarna kan ställas inför. Hon har fördjupat sig i etiska frågor som lyfts i samband med utvecklingen av autonoma bilar och artificiell intelligens.
-
Att publicera bioetik 2018 – var och var inte?
Stefan Eriksson och Gert Helgesson uppdaterar varje år en lista över tveksamma tidskrifter – ofta kallade ”predatory journals” – som kan locka bioetikforskare att publicera sig i dem.