Centrum för forsknings- & bioetik (CRB)

CRB-forskare i referensgruppen till den svenska forskningsdatautredningen

2016-12-13

Regeringen har tillsatt en utredning, Forskningsdatautredningen (U 2016:04) i syfte att se över regelverket rörande personuppgiftsbehandling för forskningsändamål. I referensgruppen till utredningen finner vi tre forskare från CRB: Mats G. Hansson, Anna-Sara Lind and Jane Reichel.

Dataskyddsförordningen antogs av Europeiska unionen i april 2016. Det är fråga om en förordning, inte ett direktiv och på flera ställen görs det hänvisningar till medlemsstaternas nationella lagstiftare och till nationella regler. Detta är också skälet till att förordningen har en implementeringsperiod om två år och träder ikraft först i maj 2018.

Mats G. Hansson
Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik

Den svenska regeringen beslutade att tillsätta flera utredningar för att tillgodose att svensk rätt lever upp till förordningens krav (några av dessa diskuterades i förra numret av Biobank Perspectives). Forskningsdatautredningen (U 2016:04) kommer att fokusera på frågor som gäller personuppgiftsbehandling i forskning som ska uppfylla de krav som uppställs i artikel 89 i den nya förordningen. Enligt denna artikel ska medlemsstaterna eller EU anta lagstiftning som uppställer lämpliga skyddsåtgärder för personuppgiftsbehandling i forskningssammanhang och som möjliggör användning av undantag från de allmänna dataskyddskraven.

Forskningsdatautredningen kommer att föreslå ett generellt ramverk för forskning som bland annat inbegriper en utredning av kraven på etikprövning för all personlig data i forskningssammanhang. Utredningen har också blivit ombedd att analysera behovet av nya regler för till exempel Nationella biobanksregistret och forensisk forskning, samt för register som är relevanta för forskning med bäring på hälsa, genetik och miljö.

Jane Reichel
Jane Reichel, professor i förvaltningsrätt

Forskningsdatautredningens referensgrupp består av ett 30-tal exporter från akademin, myndigheter och organisationer. Gruppen ska bistå utredningen i dess arbete. Jane Reichel arbetar för närvarande i Horizon 2020- projektet B3Africa som handlar om biobankssamarbeten mellan EU och flera afrikanska stater. För henne är frågan om överföring av personuppgifter till tredje land särskilt viktig.

“Jag ser fram emot möjligheten att diskutera konsekvenserna av de stränga krav som uppställs för överföring av hälsodata utanför EU i forskningssyfte som i sig kan utgöra hinder i internationellt forskningssamarbete”, säger Jane Reichel.

För Mats G. Hansson är frågan om hur dataskyddsförordningens betoning av dataminimering ska vägas mot hantering av “big data” i syfte att kunna länka data om genotyper och fenotyper central.

Anna-Sara Lind
Anna-Sara Lind, docent i offentlig rätt

Anna-Sara Lind är intresserad av hur dataskyddsförordningen kan göras funktionell i en oerhört komplex kontext där personlig integritet är involverad och regleras på olika vis i olika regelverk (EU-rätt, grundlagar, nationell lagstiftning).

“Ett fungerande skydd för den personliga integriteten ska vägas mot allmänna intressen att ha en god folkhälsa, välfungerande hälso- och sjukvård och forskning som har möjlighet att göra det bästa av modern teknologisk utveckling”, säger Anna-Sara Lind

Utredningen presenterar en del av sina resultat i ett delbetänkande den 1 juni 2017 och dess slutbetänkande presenteras den 8 december 2017.

Anna-Sara Lind

Mer nyheter från CRB